Har du tröttnat på att bråka med barnen?

Bråkar ni mycket hemma hos er? Längtar du efter färre konflikter och mer konstruktiva och respektfulla sätt att lösa konflikter på? Häng med på min snabbkurs i konfliktlösning!

Nedan följer en viktig distinktion och tre antaganden. Med dessa i bagaget hoppas och tror jag att ni kan hitta ett konstruktivt och respektfullt förhållningssätt i familjens konfliktlösningsarbete.

En viktig distinktion: behov vs. strategier
En viktig utgångspunkt när jag arbetar med konfliktlösning, både i min egen och i andras familjer, är att skilja på ”behov” och ”strategier”. Behov är generella, oberoende av tid, plats och person. Strategier är specifika tillvägagångssätt för att tillgodose behov. För att ta ett exempel: Vi har alla behov av näring. En strategi för att möta det behovet kan vara att äta ett äpple.

Några exempel på behov som vi alla har
Fysiska behov: tex. näring, luft, vatten, beröring, rörelse
Behov av autonomi/självständighet
Behov av ömsesidighet: tex. närhet, kärlek, kontakt, gemenskap, respekt
Behov av lek, skratt och humor
”Andliga” behov: tex. harmoni, lugn, inspiration, ordning

Antagande 1: Allt beteende är strategier för att tillgodose behov
Jag tror att allt mänskligt beteende är strategier för att tillgodose behov. Annorlunda uttryckt: allt vi gör, gör vi för att fylla behov som vi har. Jag skriver det här blogginlägget just nu för att möta mitt behov av att berika livet för andra människor (jag vill ju gärna tro att det är någon som läser och gillar det jag skriver…). Jag ringde min mamma tidigare idag för att tillgodose mitt behov av kontakt. Och om en stund skall jag plocka undan disken i köket – en strategi för att tillgodose mitt behov av ordning. 

Antagande 2: Det finns flera tänkbara strategier för att tillgodose varje behov
Strategier är utbytbara. Det finns inte ett sätt att tillgodose de behov som vi har. Det finns flera! Att ringa mamma var inte den enda tänkbara strategin för mig att fylla mitt behov av kontakt. Jag kunde ha ringt till pappa eller en väninna. Eller så kunde jag satt på mig jackan och gått över till grannen. Eller loggat in på något chatforum på internet.

Antagande 3: Konflikter gäller oftast strategival
Konflikter uppstår när vi låser oss vid specifika strategier för att tillgodose våra behov. Det är ytterst sällan (om ens någonsin?) som behov står i konflikt med varandra. Det är de strategier som vi väljer för att tillgodose våra behov som kan hamna i konflikt med varandra. Detta betyder att konfliktlösning handlar om att försöka finna nya strategier för att tillgodose behoven vi har. Konfliktlösning måste inte innebära att någon eller båda parter ger upp på sina behov! Sann konfliktlösning handlar (enligt mig) om att finna strategier som gör att alla parter kan tillgodose sina behov.

Ett exempel hämtat från verkligheten
Jag gillar att titta på tv i vardagsrummet. Det är en strategi jag har för att tillgodose mitt behov av avkoppling. Mina barn gillar att leka högljudda rollekar i vardagsrummet. Det är en strategi de har för att tillgodose sina behov av lek och gemenskap. Om vi låser oss vid våra respektive strategier för att tillgodose våra behov står vi inför en oundviklig konflikt. Men, (och det här är det fina!) om vi fokuserar på våra respektive behov när vi försöker komma fram till något som funkar för alla så finns det plötsligt en uppsjö av olika lösningar, som alla bidrar till att både mina och barnens behov kan bli tillgodosedda:

Jag kan titta på tv i sovrummet.
Jag kan titta på tv med hörlurar.
Jag kan gå en promenad (det tillgodoser också mitt behov av avkoppling).

Barnen kan leka i källaren.
Barnen kan leka en annan, tystare lek.
Barnen kan gå ut och leka.

Slutsats
Nästa gång du hamnar i konflikt, fundera över vilket/vilka behov det är du vill tillgodose för egen del och likaså vilket/vilka behov den andre personen vill tillgodose. Försök sedan finna strategier som tar bådas era behov i beaktning. Det går!

Taggar:, ,

Spåra från din sida.

Kommentarer (14)

  • Försök förstå! « en annan du

    |

    […] också gärna mina inlägg om grunderna i konflikthantering och vuxnas tendens att informera barnen om sådant de redan vet – två inlägg som också berör […]

    Reply

  • Avatar

    Too-ticki

    |

    Jättebra och nyttigt inlägg! För så är det ju naturligtvis. 🙂

    Det knepiga är bara att vi människor är väldiga vanedjur med ofta djupa spår i hjärnbarken, så det kräver en hel del för att komma ihåg det där i stundens hetta när man slås om TV-dosan, bråkar vid tandborstningen eller går i taket för att man håller på att bli sen – igen! – till 6-års… Då är det lätt att fastna i de konfliktartade strategierna i stället för att se behoven bakom. 😉

    varma hälsningar
    Annika

    Reply

  • För att bli ense i sak måste man vara ense om vilken sak man pratar! (Gränser med respekt, del 3) « en annan du

    |

    […] Jag vill gärna betona att syftet med den modell jag kommer att beskriva är att underlätta för barnet att höra det som sägs med den egna medkänslan påkopplad. Det är inte detsamma som att barnet alltid är villig att göra som föräldern vill. Barnets svar kan fortfarande bli ”nej”. Modellen erbjuder alltså inget respektfullt ”knep” för att få barnen att lyda. Däremot kan modellen bidra till att skapa kontakt mellan föräldrar och barn. Ur kontakt kan samarbete och ömsesidigt accepterade lösningar växa fram. (Du kan läsa mer om ömsesidigt accepterade lösningar som tillgodoser både barnets och den vuxnes behov här.) […]

    Reply

  • Avatar

    Per Hed

    |

    Hej! Jag har precis börjat läsa dina blogginlägg och jag gillar det skarpt. Jag blir nyfiken, grundar du din kunskap på NLP (Neuro Lingvistisk Programmering) och eller Abraham Maslows självförverkligande psykologi? Anledningen till att jag frågar är att jag själv är utbildad inom både NLP och Maslow (NLP kommer även ursprungligen från Maslow) och det du skriver i det här inlägget är helt i linje med tankegångarna inom det. Du skriver att ”alla beteenden är strategier för att tillgodose behov” och liknar NLP:ns ”alla beteenden har en positiv intention”. Och de kategorierna av behov du tar upp är väldigt lik Maslows behovshierarki där alla behov delas in i kategorierna: överlevnad, trygghet, socialt, själv, och självförverkligande/andliga/Meta-behov. Förresten så hjälper dina inlägg mig att agera bättre med min 3,5-åriga dotter. /Per

    Reply

    • Avatar

      Petra

      |

      Hej Per,

      härligt att läsa att det jag skriver hjälper dig i din föräldrarelation!

      Du kan läsa lite mer om mig och mina inspirationskällor här: http://petrakrantzlindgren.se/about/

      //P

      Reply

      • Avatar

        Per Hed

        |

        Aha, tack för det. Nu vet jag mer vad du utgår ifrån 🙂

        Reply

Lämna en kommentar