”Jag fattar att det inte är så bra att hota barn, men vad är det för fel med att muta?”
Jag får ofta den här frågan när jag pratar om riskerna med just hot och mutor. De flesta håller med om att hot (”Gör din läxa annars får du ingen glass efter maten!”) är en kontrollerande metod som, om det används ofta, kan ha negativa effekter i relationen till ett barn. Hot:
– skapar rädsla/olust i barnet och gör att hon anpassar sig till förälderns krav, inte av omtanke, utan för att slippa bli bestraffad
– hjälper inte barnet att förstå förälderns behov och stöttar därför heller inte barnets empatiutveckling
– kan väcka en känsla i barnet av fientlighet mot föräldern och minska tilliten och förtroendet i relationen
– kan göra att barn börjar ljuga, smyga och skylla ifrån sig för att undkomma straff
Men saken är den att mutor kan ha precis samma effekter – av den enkla anledningen att en utebliven belöning ofta känns som ett straff för ett barn. Ur barnets perspektiv är det en hårfin skillnad mellan:
”Gör din läxa annars får du ingen glass efter maten!” (hot) och ”Om du gör din läxa så får du glass efter maten!” (muta).
Om barnet inte gör sin läxa, och därför inte får någon glass, så kommer det att kännas som ett straff – oavsett vilken formulering som föräldern använde för att få barnet at göra läxan. ”Min förälder skulle kunna ge mig en glass, men hen väljer att inte göra det eftersom jag inte gjorde min läxa.” Därför har föräldrars upprepande användandet av mutor samma negativa konsekvenser som ett upprepat användande av hot. Mutor:
– gör att barnet anpassar sig till förälderns krav, inte av omtanke, utan av rädsla för att gå miste om en belöning
– gör det inte tydligt för barnet vilka behov föräldern har (bara vilka krav/önskemål som finns) och stöttar därför inte barnets empatiutveckling
– kan väcka en känsla i barnet av fientlighet mot föräldern och minska tilliten och förtroendet i relationen
– kan göra att barn börjar ljuga, smyga och skylla ifrån sig för att för att få en belöning
Sammanfattningsvis: Det spelar inte så stor roll om föräldrars försök att kontrollera barn kläs med ord som handlar om hot och straff eller mutor och belöningar. Det är försöken att kontrollera barnets beteende som riskerar att ge negativa effekter.
Mer på samma tema: Hur vet jag om jag straffar mitt barn eller om jag sätter en gräns?
Men måste man inte kontrollera barn innan de har lärt sig hur man uppför sig? Nej, det måste man inte. Man kan också sträva efter att samarbeta med och vara en ledare för sitt barn. Hur man gör det? Det har jag faktiskt skrivit en hel bok om! För det är lite mer komplext (men också mycket roligare) än att jobba med kontroll. Kramar och ramar. Om barns drivkrafter och vägen till ett föräldraskap som funkar heter boken. Den finns att i din lokala bokhandel och hos Bokus och Adlibris.