{"id":11472,"date":"2021-12-19T14:29:48","date_gmt":"2021-12-19T13:29:48","guid":{"rendered":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/?p=11472"},"modified":"2021-12-19T14:29:50","modified_gmt":"2021-12-19T13:29:50","slug":"fordomskalas-mot-elever-med-npf","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/2021\/12\/19\/fordomskalas-mot-elever-med-npf\/","title":{"rendered":"F\u00f6rdomskalas mot elever med npf"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

Jag \u00e4r s\u00e5 less! S\u00e5 sjukt tr\u00f6tt p\u00e5 alla som k\u00e4nner sig manade att uttrycka en \u00e5sikt om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsneds\u00e4ttningar och deras skolsituation \u2013 utan att vare sig kunna s\u00e4rskilt mycket om dessa funktionsneds\u00e4ttningar eller har f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r hur skolan fungerar, eller snarare inte alls fungerar, f\u00f6r m\u00e5nga i denna grupp.<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

Den h\u00e4r g\u00e5ngen \u00e4r det rektorn Anna-Karin Grahn som bjuder in l\u00e4sare till ett veritabelt f\u00f6rdomskalas i en kr\u00f6nika i Dagens samh\u00e4lle (17 dec 2021)<\/a>. Att hon \u00e4r rektor ger henne naturligtvis en viss trov\u00e4rdighet och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det extra allvarligt n\u00e4r det hon ger sken av att hennes \u00e5sikter har st\u00f6d i fakta (det har de inte) och bepr\u00f6vad erfarenhet (troligtvis, om ens, bara hennes egen).<\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"npf\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

Grahn inleder med att ber\u00e4tta att allt fler elever f\u00e5r NPF-diagnoser. Hon p\u00e5talar ocks\u00e5 att \u201dSkolverket \u00e4r tydlig med att en diagnos aldrig f\u00e5r vara ett villkor f\u00f6r st\u00f6d\u201d. Hon forts\u00e4tter: \u201dHur p\u00e5verkar en diagnos en elev och dess v\u00e5rdnadshavare? Det vet vi inte, men det kan upplevas som att v\u00e5rdnadshavare st\u00e4ller h\u00f6gre krav n\u00e4r en elev f\u00e5tt diagnos.\u201d<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

Vet ni, k\u00e4ra l\u00e4sare, varf\u00f6r det \u201dupplevs\u201d som att v\u00e5rdnadshavare st\u00e4ller st\u00f6rre krav n\u00e4r en elev f\u00e5tt diagnos? F\u00f6r att de g\u00f6r det! F\u00f6r att Skolverkets ord bara \u00e4r just ord. I den verkliga v\u00e4rlden \u00e4r diagnos en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att skolan ens skall \u00f6verv\u00e4ga att s\u00e4tta in extra st\u00f6d. D\u00e4rf\u00f6r<\/em> \u00f6kar f\u00f6r\u00e4ldrars krav p\u00e5 skolan n\u00e4r en diagnos v\u00e4l finns p\u00e5 papper. Kanske \u00e4r det ocks\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r som antalet diagnoser \u00f6kar? F\u00f6r att st\u00f6det fr\u00e5n skolan n\u00e4stan helt garanterat uteblir utan dokumenterad diagnos. Har man sv\u00e5righeter m\u00e5ste man helt enkelt s\u00f6ka diagnos f\u00f6r att f\u00e5 st\u00f6d i skolan. K\u00e4nner rektor Grahn verkligen inte till att det \u00e4r s\u00e5 h\u00e4r det funkar i de allra flesta skolor? Eller l\u00e5tsas hon bara att hon inte vet?<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

F\u00f6rdomskalaset forts\u00e4tter med att rektor Grahn ifr\u00e5gas\u00e4tter om en npf-diagnos ens \u00e4r bra f\u00f6r elevern. Hon tycks mena att diagnosen anv\u00e4nds som en urs\u00e4kt f\u00f6r att slippa anstr\u00e4nga sig. Hon skriver \u201dDet kan ocks\u00e5 upplevas som att elever med diagnos inte tar samma ansvar f\u00f6r sitt l\u00e4rande. Det kanske \u00e4r en psykologisk effekt och det \u00e4r enklare att s\u00e4ga \u201djag klarar inte det h\u00e4r f\u00f6r jag har adhd\u201d ist\u00e4llet f\u00f6r att l\u00f6sa en tankekr\u00e4vande uppgift.\u201d<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

Vet ni vad det ocks\u00e5 kan upplevas som, om man v\u00e4ljer att s\u00e4tta p\u00e5 sig lite mer v\u00e4lmenade glas\u00f6gon \u00e4n de rektor Grahn anv\u00e4nder? Det kan upplevas som att diagnoser ger elever f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r sitt eget s\u00e4tt att fungera och s\u00e5 pass mycket empati f\u00f6r sig sj\u00e4lva att de klarar av att s\u00e4tta gr\u00e4nser och s\u00e4ga ifr\u00e5n n\u00e4r de krav som st\u00e4lls vida \u00f6verstiger f\u00f6rm\u00e5gan. \u00c4r inte det n\u00e5got vi vill att elever skall l\u00e4ra sig, att bli medvetna om sina f\u00f6ruts\u00e4ttningar och behov, s\u00e4tta ord p\u00e5 dem och att s\u00e4tta gr\u00e4nser? Mig veterligen \u00e4r det en viktig ingrediens n\u00e4r det g\u00e4ller att skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r l\u00e5ngsiktigt god psykisk h\u00e4lsa.<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

L\u00e5t mig ge dig som l\u00e4ser n\u00e5gra korta fakta innan vi forts\u00e4tter. Personer med autism och adhd t\u00e4nker, uppfattar information och tolkar sinnesintryck p\u00e5 ett annat s\u00e4tt \u00e4n vad neurotypiska personer g\u00f6r. Autism och adhd \u00e4r _funktionsneds\u00e4ttningar_. Det betyder att man inte bara fungerar \u201dlite annorlunda\u201d, utan att ens funktion, i j\u00e4mf\u00f6relse med de som inte har funktionsneds\u00e4ttningen, \u00e4r nedsatt och att sv\u00e5righeter (funktionshinder) uppst\u00e5r i m\u00f6tet med omgivningen. Ca 50 procent av eleverna med autism klarar inte grundskolan med godk\u00e4nda betyg i k\u00e4rn\u00e4mnena matematik, svenska och engelska.<\/a> L\u00e4s den siffran igen! 50 procent, h\u00e4lften av eleverna med autism, f\u00e5r inte godk\u00e4nt i k\u00e4rn\u00e4mnena i grundskolan.<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

Vad t\u00e4nker du n\u00e4r du l\u00e4ser den siffran? Jag t\u00e4nker att den \u00e4r helt oacceptabel och att den vanliga grundskolan har misslyckats katastrofalt n\u00e4r det g\u00e4ller den h\u00e4r elevgruppen. Jag t\u00e4nker ocks\u00e5 att det knappast r\u00e4cker med n\u00e5gra sm\u00e5 justeringar i skolans arbetss\u00e4tt f\u00f6r att h\u00f6ja de h\u00e4r resultaten till en acceptabel niv\u00e5. Jag k\u00e4nner mig dessv\u00e4rre helt \u00f6vertygad om att m\u00e5nga elever med autism och adhd far illa i den vanliga skolan och skulle m\u00e5 mycket b\u00e4ttre och i h\u00f6gre grad klara l\u00e4roplanens krav om de fick m\u00f6jlighet att g\u00e5 i en mer resurst\u00e4t skolverksamhet. En verksamhet d\u00e4r personalen har kunskap om npf och praktiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att m\u00f6ta deras behov. Idag finns det n\u00e5gra s\u00e5dana verksamheter, alldeles f\u00f6r f\u00e5, i Sverige. De kallas f\u00f6r resursskolor eller s\u00e4rskilda undervisningsgrupper.<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

Rektor Grahn t\u00e4nker emellertid inte alls som jag. Enligt henne b\u00f6r ett l\u00e5ngsiktigt m\u00e5l vara att alla elever g\u00e5r i en vanlig grundskola. Hon anf\u00f6r tre argument.<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

F\u00f6r det f\u00f6rsta, h\u00e4vdar hon, \u00e4r det inte s\u00e4kert att resursskolor \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n vanliga grundskolor f\u00f6r elever med npf. Hon citerar ett bet\u00e4nkande fr\u00e5n \u201dUtredningen om elevers m\u00f6jligheter att n\u00e5 kunskapskraven\u201d (SOU 2020:42<\/a>): \u201dforskningen visar p\u00e5 en f\u00f6rsiktigt positiv tendens till att elever med olika funktionsneds\u00e4ttningar uppn\u00e5r b\u00e4ttre skolresultat i ordinarie skolsammanhang\u201d. Slutet av samma mening i bet\u00e4nkandet utel\u00e4mnar hon dock. Det lyder: \u201dmen det \u00e4r sv\u00e5rt att dra l\u00e5ngtg\u00e5ende slutsatser\u201d. Inte heller n\u00e4mner hon att den forskning som finns i fr\u00e5gan \u00e4r ytterst begr\u00e4nsad och att den huvudsakligen tittat p\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llanden i andra l\u00e4nder \u00e4n Sverige. Det \u00e4r sv\u00e5rt att dra n\u00e5gon annan slutsats \u00e4r att rektor Grahn h\u00e4r \u00e4gnar sig \u00e5t k\u00f6rsb\u00e4rsplockning, i syfte att driva sin tes.<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

Grahns andra argument mot resursskolor \u00e4r att det \u00e4r viktigt att alla har en plats i skolan. \u201dF\u00f6r om elever inte har en naturlig och trygg plats hos oss i grundskolan, hur ska de sedan f\u00e5 en plats i samh\u00e4llet och arbetslivet?\u201d Denna, till synes retoriska, fr\u00e5ga rymmer s\u00e5 m\u00e5nga f\u00f6rdomar att jag knappt ens vet var jag skall b\u00f6rja. Menar Grahn att genomg\u00e5ngen svensk grundskola \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r \u201den plats i samh\u00e4llet och arbetslivet\u201d? Betyder det i s\u00e5 fall att det \u00e4r k\u00f6rt f\u00f6r alla de invandrare som inte har just en svensk grundskoleutbildning i bagaget? Man kan ocks\u00e5 fundera p\u00e5 vad som ing\u00e5r i Grahns uppfattning av \u201dsamh\u00e4llet\u201d och \u201darbetslivet\u201d. Givet att hon tvivlar p\u00e5 att elever som \u201dinte har en naturlig och trygg plats i grundskolan\u201d kan f\u00e5 en plats i dessa sammanhang undrar jag om hon t\u00e4nker att \u201dsamh\u00e4llet och arbetslivet\u201d \u00e4r det som utspelar sig p\u00e5 traditionella arbetsplatser inom v\u00e5rd, skola, omsorg, service och produktion? Men idag finns det m\u00e4nniskor som arbetar med jobb de hittat p\u00e5 och utformat sj\u00e4lva. Jobb som ingen ens hade kunnat t\u00e4nka ut f\u00f6r fem-tio \u00e5r sedan. Det finns m\u00e4nniskor som kallar sig \u201ddigitala nomader\u201d och med hj\u00e4lp av en internetuppkoppling har hela v\u00e4rlden som arbetsf\u00e4lt. Det finns m\u00e4nniskor som jobbar i helt nya branscher och som som inte g\u00e5tt en dag i vanlig skola.<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

Men l\u00e5t oss \u00e4nd\u00e5, f\u00f6r argumentationens skull, anta att Grahn har r\u00e4tt, att en plats i den vanliga grundskolan \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r en plats i samh\u00e4llet och arbetslivet. \u00c4r den enda t\u00e4nkbara eller \u00f6nskv\u00e4rda l\u00f6sningen p\u00e5 det att tvinga alla att g\u00e5 i en vanlig grundskola? Eller skulle vi kanske hellre sikta p\u00e5 att f\u00f6r\u00e4ndra samh\u00e4llet och arbetslivet? F\u00f6rs\u00f6ka g\u00f6ra det mer \u00f6ppet och inkluderande n\u00e4r det g\u00e4ller m\u00e4nniskors olikheter och bakgrund.<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

Rektor Grahns tredje och sista argument f\u00f6r att alla elever skall g\u00e5 i den vanliga grundskolan \u00e4r det som f\u00e5r mig att ticka ig\u00e5ng allra mest. Hon skriver: \u201dN\u00e4r en vanlig elev inte l\u00e4ngre tr\u00e4ffar elever med autismspektrumst\u00f6rning, hur ska hen d\u00e5 veta hur hen ska bem\u00f6ta en s\u00e5dan person? Om vi ska dela upp barn i grupper efter funktion. Hur ska vi d\u00e5 kunna \u00f6ka acceptansen f\u00f6r dem som avviker fr\u00e5n normen? Det kan vi inte.\u201d<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

Notera ordvalen: \u201dvanlig elev\u201d och \u201ds\u00e5dan person\u201d. Jag befarar att steget till \u00f6kad acceptans f\u00f6r olikheter \u00e4r v\u00e4ldigt stort s\u00e5 l\u00e4nge vuxna i skolans v\u00e4rld pratar om elever i s\u00e5dana termer.<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

Men alldeles bortsett fr\u00e5n ordvalen finns det, tycker jag, n\u00e5got djupt obehagligt i rektor Grahns tanke om att man skall l\u00e5ta vissa elever g\u00e5 med vanliga elever, f\u00f6r att dessa vanliga elever skall l\u00e4ra sig bem\u00f6ta dem som avviker fr\u00e5n normen. Vilka andra grupper, \u00e4n elever med autism, anser Grahn beh\u00f6ver kvoteras ut p\u00e5 v\u00e5ra skolenheter f\u00f6r att acceptansen f\u00f6r dem skall \u00f6ka? Synskadade? Diabetiker? Homosexuella? Transpersoner? Fr\u00e5gan \u00e4r viktig, om detta, som Grahn h\u00e4vdar \u00e4r enda s\u00e4ttet f\u00f6r vanliga elever att veta hur det skall bem\u00f6ta personer som avviker fr\u00e5n normen och f\u00e5 \u00f6kad acceptans f\u00f6r dem.<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

Rektor Grahn avslutar sin text med att uttrycka en f\u00f6rhoppning om att s\u00e4rskilda resursskolor f\u00f6r elever med autism och adhd kommer att bli en parentes i historien och \u201datt vi \u00e5terigen hittar tillbaka till en skola f\u00f6r alla. En skola d\u00e4r alla elever f\u00e5r goda kunskaper, k\u00e4nner trygghet och f\u00e5r lyckas.\u201d<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

\u201d\u00c5terigen hittar tillbaka till en skola f\u00f6r alla\u201d? Menar Grahn allts\u00e5 att vi n\u00e5gon g\u00e5ng tidigare i historien haft en skola f\u00f6r alla elever? Jag blir v\u00e4ldigt undrande. N\u00e4r var det, enligt henne, som vi hade en skola f\u00f6r alla elever? Jag tvivlar dessv\u00e4rre starkt p\u00e5 att det n\u00e5gonsin funnits en period d\u00e4r elever med autism och adhd sj\u00e4lva<\/em> upplevt att skolan varit anpassad f\u00f6r dem. Grahns p\u00e5st\u00e5ende g\u00f6r mig d\u00e4rf\u00f6r \u00e4n mer \u00f6vertygad om att hon faktiskt inte f\u00f6rst\u00e5r vad hon pratar om.<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

Anna-Karin Grahn \u00f6nskar sig en<\/em> skola f\u00f6r alla. Jag f\u00f6r min del tycker att det \u00e4r viktigare med en skola f\u00f6r alla<\/em>. Vad tycker du?<\/p>\n

<\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jag \u00e4r s\u00e5 less! S\u00e5 sjukt tr\u00f6tt p\u00e5 alla som k\u00e4nner sig manade att uttrycka en \u00e5sikt om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsneds\u00e4ttningar och deras skolsituation <\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":11477,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[46],"tags":[223,222,224,91],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11472"}],"collection":[{"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11472"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11472\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11500,"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11472\/revisions\/11500"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/11477"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11472"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11472"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11472"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}