{"id":12009,"date":"2023-01-27T21:39:36","date_gmt":"2023-01-27T20:39:36","guid":{"rendered":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/?p=12009"},"modified":"2023-01-27T23:29:01","modified_gmt":"2023-01-27T22:29:01","slug":"satta-ner-foten-och-markera","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/2023\/01\/27\/satta-ner-foten-och-markera\/","title":{"rendered":"Ibland m\u00e5ste de vuxna i skolan helt enkelt bara s\u00e4tta ner foten och markera! Eller?"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\n

\u201dDet \u00e4r bara att s\u00e4tta ner foten! S\u00e4ga ifr\u00e5n. Markera. H\u00f6ja r\u00f6sten. S\u00e4ga till p\u00e5 skarpen.\u201d<\/em><\/p>\n\n

Ungef\u00e4r s\u00e5 l\u00e5ter det, nu igen, i debatten om trygghet och studiero i skolan. (Se tex h\u00e4r<\/a>, h\u00e4r<\/a> och h\u00e4r<\/a>.) N\u00e4r en elev inte l\u00e4gger undan iPaden, trots uppmaningar<\/a>, d\u00e5 g\u00e4ller det helt enkelt bara att \u201dvisa vem som best\u00e4mmer\u201d.<\/p>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

Att s\u00e4ga till elever vad de skall g\u00f6ra och att s\u00e4ga till igen n\u00e4r en elev inte g\u00f6r som \u00f6nskat \u00e4r sj\u00e4lvklart och oftast \u00e4r det ocks\u00e5 funktionellt. Eleven r\u00e4ttar sig och g\u00f6r som den vuxne sagt. Men ibland funkar det inte att s\u00e4ga till. Trots att den vuxne \u00e4r tydlig och best\u00e4md, s\u00e5 g\u00f6r eleven inte som han eller hon blir tillsagd.<\/p>\n

I det l\u00e4get anser allts\u00e5 en del att man b\u00f6r ta i mer: H\u00f6ja r\u00f6sten, s\u00e4ga till p\u00e5 skarpen, markera tydligt. Kanske till och med ta tag i eleven. F\u00f6rest\u00e4llningar om att barnet inte har f\u00f6rst\u00e5tt eller \u00e4r trotsigt \u00e4r vanliga hos de som f\u00f6resl\u00e5r den h\u00e4r typen av \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n

Det finns ocks\u00e5 en annan m\u00f6jlig f\u00f6rklaring till att en elev inte g\u00f6r som den vuxne vill, en f\u00f6rklaring som f\u00e5 verkar k\u00e4nna till och \u00e4nnu f\u00e4rre bryr sig om. Den handlar om hur hj\u00e4rnan fungerar. H\u00e4ng med nu, s\u00e5 skall jag ber\u00e4tta mer!<\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

Hj\u00e4rnans tv\u00e5 v\u00e5ningar<\/h2>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

Jag b\u00f6rjar med att l\u00e5na en liknelse fr\u00e5n den amerikanske hj\u00e4rnforskaren Daniel Siegel<\/a>. Siegel j\u00e4mf\u00f6r hj\u00e4rnan med ett tv\u00e5v\u00e5ningshus.\u00a0<\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

P\u00e5 husets bottenv\u00e5ning finns k\u00f6k, badrum, vardagsrum och sovrum. H\u00e4r tar man hand om allt det n\u00f6dv\u00e4ndigaste i huset, skulle man kunna s\u00e4ga.<\/p>\n

Likadant \u00e4r det p\u00e5 hj\u00e4rnans bottenv\u00e5ning, d\u00e4r det limbiska systemet och hj\u00e4rnstammen finns. Bottenv\u00e5ningen i hj\u00e4rnan tar hand om individens basala behov. H\u00e4r finns starka k\u00e4nslor som ilska och r\u00e4dsla, instinkter, som att skydda v\u00e5r avkomma eller att ducka om en boll kommer flygande mot oss, och grundl\u00e4ggande funktioner som andning, matsm\u00e4ltning och reglering av vakenhet.<\/p>\n

P\u00e5 husets \u00f6verv\u00e5ning finns ett arbetsrum med bokhyllor. H\u00e4r \u00e4r f\u00f6nstren stora och det \u00e4r en \u00f6ppen planl\u00f6sning. Man har bra \u00f6verblick, b\u00e5de ut\u00e5t och \u00f6ver det som h\u00e4nder p\u00e5 nederv\u00e5ningen. H\u00e4r sker den planering och probleml\u00f6sning som \u00e4ger rum i huset.<\/p>\n

Och likadant \u00e4r det d\u00e5 p\u00e5 hj\u00e4rnans \u00f6verv\u00e5ning. D\u00e4r, i hj\u00e4rnbarken (cortex), finns de mer avancerade mentala processerna, som tex konsekvenst\u00e4nkande, probleml\u00f6sningsf\u00f6rm\u00e5ga, planeringsf\u00f6rm\u00e5ga, flexibilitet, k\u00e4nsloreglering, sj\u00e4lvf\u00f6rst\u00e5else och empati.<\/p>\n

Livet i huset fungerar f\u00f6rst\u00e5s b\u00e4st om det finns en trappa mellan bottenv\u00e5ningen och \u00f6verv\u00e5ningen och p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt fungerar hj\u00e4rnan b\u00e4st n\u00e4r den \u00f6vre och den nedre delen har en god f\u00f6rbindelse. D\u00e5 kan den \u00f6vre delen ta emot viktig information om vad som h\u00e4nder d\u00e4r nere och \u00e4ven skicka ner information f\u00f6r att hj\u00e4lpa till att lugna starka reaktioner, impulser och k\u00e4nslor som uppst\u00e5r d\u00e4r.<\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

Det vore ju fint om det alltid funkade s\u00e5 h\u00e4r, med en god kontakt mellan hj\u00e4rnans \u00f6ver- och underv\u00e5ning. Det g\u00f6r det inte och det finns tv\u00e5 sk\u00e4l till det. F\u00f6r det f\u00f6rsta \u00e4r \u00f6verv\u00e5ningen inte f\u00e4rdig i samband med leverans. Faktum \u00e4r att det tar \u00e5tminstone 25 \u00e5r innan den h\u00e4r helt klar. Under de f\u00f6rsta \u00e5ren byggs den upp och sedan byggs den om i ton\u00e5ren. S\u00e5 probleml\u00f6sning, planeringsf\u00f6rm\u00e5ga, konsekvenst\u00e4nkande och s\u00e5dana grejer, det \u00e4r liksom lite si och s\u00e5 med det under barndom, ton\u00e5r och tidig vuxen \u00e5lder.<\/p>\n

Den andra anledningen till att samspelet mellan hj\u00e4rnans tv\u00e5 v\u00e5ningar inte alltid funkar s\u00e5 bra finns p\u00e5 hj\u00e4rnans nederv\u00e5ning, i det limbiska systemet. D\u00e4r finns en liten mandelformad del, som heter amygdala. Den har till uppgift att h\u00e5lla koll och signalera vid fara. N\u00e4r amygdala anar fara kan den ta makten \u00f6ver hj\u00e4rnan, och koppla bort \u00f6verv\u00e5ningen. Man kan se det som att amygdala \u00e4r grindvakt och kan best\u00e4mma sig f\u00f6r att st\u00e4nga grinden och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt st\u00e4nga \u00f6verv\u00e5ningen ute fr\u00e5n inflytande. Det h\u00e4r g\u00f6r att vi kan agera innan vi t\u00e4nker, eftersom t\u00e4nkandet finns just p\u00e5 \u00f6verv\u00e5ningen.<\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

Att kunna agera utan att f\u00f6rst reflektera \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s riktigt bra n\u00e4r vi st\u00e5r inf\u00f6r en verklig fara. Om jag g\u00e5r p\u00e5 trottoaren med mitt barn och h\u00f6r ett h\u00f6gt vr\u00e5lande ljud och ser n\u00e5got som kommer emot oss i h\u00f6g fart, d\u00e5 vill jag inte stanna och fundera \u00f6ver vad det kan t\u00e4nkas vara, vilka olika handlingsalternativ jag har och vilket av dem som \u00e4r b\u00e4st. Jag vill heller inte b\u00f6rja resonera med mitt barn. Ist\u00e4llet vill jag snabbt som sjutton hoppa \u00e5t sidan och rycka med mig mitt barn.<\/p>\n

Men i de allra flesta vardagssituationer \u00e4r vi inte i fara och d\u00e5 \u00e4r det b\u00e4st om vi t\u00e4nker innan vi agerar. \u00c4nd\u00e5 tror jag att alla m\u00e4nniskor har varit med om situationer n\u00e4r v\u00e5r amygdala har \u00f6verreagerat och vi, som en f\u00f6ljd av det, har handlat f\u00f6rst och t\u00e4nkt sedan. Fast\u00e4n det hade varit b\u00e4ttre att t\u00e4nka f\u00f6rst. Senaste g\u00e5ngen det h\u00e4nde mig var n\u00e4r jag upplevde att en man h\u00f6ll p\u00e5 att k\u00f6ra p\u00e5 mig p\u00e5 parkeringen utanf\u00f6r mataff\u00e4ren. Jag blev r\u00e4dd, skrek och kallade honom f\u00f6r mindre trevliga tillm\u00e4len. I efterhand kan jag \u00f6nska att jag hade t\u00e4nkt innan jag agerade och \u00f6ppnade munnen.<\/p>\n

Att t\u00e4nka f\u00f6rst och handla sedan vill vi f\u00f6rst\u00e5s att v\u00e5ra barn ocks\u00e5 skall g\u00f6ra, om de inte st\u00e5r inf\u00f6r en verklig fara. Problemet \u00e4r att amygdala, hos barn och unga, \u00e4r t\u00e4mligen reaktiv. Detta g\u00e4ller i \u00e4nnu h\u00f6gre grad, men absolut inte enbart, barn och unga som lever med h\u00f6g stress eller med olika typer av sv\u00e5righeter i sitt liv. H\u00e4r signalerar amygdala ofta fara och st\u00e4nger grinden till \u00f6verv\u00e5ningen, s\u00e5 att den inte kan l\u00e4gga sig i.<\/p>\n

Det \u00e4r i de h\u00e4r l\u00e4gena som man kan se ett totalt sammanbrott hos 6-\u00e5ringen som inte f\u00e5r st\u00e5 f\u00f6rst i k\u00f6n till matsalen, hos 10-\u00e5ringen som inte lyckas med sitt sj\u00e4lvportr\u00e4tt och hos 15-\u00e5ringen som f\u00e5r en tills\u00e4gelse om att sitta ner och vara tyst. Det \u00e4r h\u00e4r vi h\u00f6r protesterna fr\u00e5n barnet vars l\u00e4rare f\u00f6rs\u00f6ker \u00f6vertyga om att det inte \u00e4r farligt att \u00e4ta pastan p\u00e5 tallriken, \u00e4ven om det kommit lite s\u00e5s p\u00e5 en av bitarna. Och det \u00e4r h\u00e4r vi m\u00f6ter eleven som h\u00f6gljutt uttrycker sin v\u00e4gran att l\u00e4mna ifr\u00e5n sig iPaden, trots att l\u00e4raren sagt till upprepade g\u00e5nger.<\/p>\n

F\u00f6r att sammanfatta: N\u00e4r m\u00e4nniskor upplever stark affekt har de inte tillg\u00e5ng till sina resonerande, logiska, empatiska delar av hj\u00e4rnan. Barn och ungas regleringsmekanism f\u00f6r det h\u00e4r \u00e4r, generellt sett, k\u00e4nsligare \u00e4n vuxnas och vissa barn och unga har en \u00e4nnu k\u00e4nsligare s\u00e5dan mekanism.<\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

\"Ge fan i min platta!\"<\/h2>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

Bilden nedan visar den sk \u201dstress model of crisis\u201d. Den beskriver hur ett persons affektstyrka f\u00f6r\u00e4ndras under en jobbig situation, som resulterar i att amygdala kopplar bort hj\u00e4rnans \u00f6verv\u00e5ning.<\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

Till en b\u00f6rjan, i det man kan kalla vardagsfasen<\/em>, allt \u00e4r lugnt och harmoniskt. F\u00f6rest\u00e4ll dig en elev som heter Josef, som sitter i klassrummet och tittar p\u00e5 ett youtubeklipp p\u00e5 iPaden.<\/p>\n

Efter en stund kommer l\u00e4raren in i klassrummet och s\u00e4ger till Josef och de andra eleverna att l\u00e4gga undan sina iPads, mobiler och annat som inte \u00e4r skolmaterial. Detta fungerar som en affektutl\u00f6sare f\u00f6r Josef. Hans affekt stiger och han hamnar i upptrappningsfasen<\/em>: Han var ju mitt i ett superintressant klipp om hur tv-spelsdesign g\u00e5r att applicera p\u00e5 zoologi! \u201dInte nu!\u201d, s\u00e4ger han till l\u00e4raren som st\u00e5r framf\u00f6r honom. Han t\u00e4nker att det \u00e4r bara tv\u00e5 minuter kvar av klippet, det g\u00e5r snabbt!<\/p>\n

\u201dJo, nu!\u201d, s\u00e4ger l\u00e4raren med lite skarpare tonfall och r\u00e4cker fram handen f\u00f6r att ta iPaden. Josefs affekt stiger ytterligare. Han sl\u00e5r till l\u00e4rarens hand och s\u00e4ger: \u201dGe fan i min platta!\u201d H\u00e4r har amygdala g\u00e5tt in och kapat kontakten till hj\u00e4rnans \u00f6verv\u00e5ning. Josef har tappat kontrollen \u00f6ver sina k\u00e4nslor och handlingar, vilket markeras p\u00e5 bilden genom att affektkurvan stiger \u00f6ver den horisontella linjen som \u00e4r gr\u00e4nsen f\u00f6r sj\u00e4lvkontroll. H\u00e4r \u00e4r det inte l\u00e4ngre m\u00f6jligt att resonera med Josef. De f\u00f6rm\u00e5gor som han beh\u00f6ver f\u00f6r att kunna g\u00f6ra det har amygdala kopplat bort.<\/p>\n

Det \u00e4r i det h\u00e4r l\u00e4get, n\u00e4r Josef slagit till l\u00e4rarens hand och sagt \u201dGe fan i min platta!\u201d som en del personer menar att man m\u00e5ste s\u00e4tta en tydlig gr\u00e4ns. F\u00f6rklara f\u00f6r Josef att hans beteende inte \u00e4r okej. Markera. S\u00e4tta ner foten.<\/p>\n

Det kommer inte att funka med Josef. Hur g\u00e4rna den vuxne \u00e4n vill. Det g\u00e5r inte att tala med en hj\u00e4rna som \u00e4r tillf\u00e4lligt ur drift. Det \u00e4r lika ineffektivt som att prata med en tegelv\u00e4gg. Men det \u00e4r mer skadligt. F\u00f6r \u00e4ven om Josefs \u00f6verv\u00e5ningshj\u00e4rna inte kan ta in orden som s\u00e4gs, s\u00e5 tar hans underv\u00e5ningshj\u00e4rna in den vuxnes affekt. En person som markerar, som s\u00e4tter ner foten, som s\u00e4ger till p\u00e5 skarpen, \u00e4r oftast en person som s\u00e4nder ut ilska. Den ilskan bidrar till att Josefs h\u00f6ga affekt best\u00e5r och kanske till och med \u00f6kar ytterligare. Det kommer att ta \u00e4nnu l\u00e4ngre tid innan Josef blir lugn och \u00e5tervinner sin sj\u00e4lvkontroll (n\u00e5r nedtrapprningsfasen och slutligen vardagsfasen igen).<\/p>\n

N\u00e4r en person, i likhet med Josef, hamnar i kaos, n\u00e4r affekten \u00e4r s\u00e5 stark att amygdala har kopplat bort hj\u00e4rnans \u00f6verv\u00e5ning, \u00e4r det allts\u00e5 inte bara meningsl\u00f6st utan ofta ocks\u00e5 direkt kontraproduktivt att f\u00f6rs\u00f6ka prata med denne. I de l\u00e4gena \u00e4r det mer effektivt att finnas n\u00e4ra, eller i n\u00e4rheten, och l\u00e5na ut lite av sitt eget lugn. Barn och unga (och \u00e4ven vuxna) har mycket l\u00e4ttare att komma tillbaka till lugn, n\u00e4r de m\u00e4nniskor som finns runtomkring \u00e4r lugna. Och p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt s\u00e5 \u00e4r det sv\u00e5rt att beh\u00e5lla sitt lugn, eller lugna sig, n\u00e4r m\u00e4nniskor runtomkring har h\u00f6g affekt. Det kallas affektsmitta<\/em> och det \u00e4r f\u00f6rklaringen till att det v\u00e4ldigt s\u00e4llan funkar att h\u00f6ja r\u00f6sten mot en annan person och s\u00e4ga: \u201dMen lugna ner dig nu!\u201d Den affektiva smittan s\u00e4nder ett mycket starkare budskap \u00e4n vad orden g\u00f6r.<\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

Okej, men...<\/h2>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

Jag vill avsluta med att ta upp n\u00e5gra fr\u00e5gor och inv\u00e4ndningar som kan t\u00e4nkas ha uppst\u00e5tt utifr\u00e5n det jag skrivit hittills.<\/p>\n

Skall man inte s\u00e4ga ifr\u00e5n n\u00e4r en elev g\u00f6r fel?<\/em><\/strong><\/p>\n

Jo, sj\u00e4lvklart! Det \u00e4r jag ocks\u00e5 s\u00e4ker p\u00e5 att alla l\u00e4rare g\u00f6r. Den h\u00e4r texten handlar om varf\u00f6r det inte alltid fungerar att s\u00e4ga till och varf\u00f6r l\u00f6sningen p\u00e5 det inte \u00e4r att s\u00e4ga till h\u00e5rdare, skarpare eller argare.<\/p>\n

Skall elever som l\u00e4tt hamnar i affekt inte m\u00f6ta gr\u00e4nser i skolans v\u00e4rld? <\/em><\/strong><\/p>\n

Det beh\u00f6vs, naturligtvis, regler och gr\u00e4nser \u00e4ven f\u00f6r dessa elever. Allt annat vore ett svek mot b\u00e5de dem och deras omgivning. Men om vi vill att v\u00e5ra gr\u00e4nser skall vara effektiva beh\u00f6ver vi ta h\u00e4nsyn till hur hj\u00e4rnan fungerar under stress. Det \u00e4r ett faktum att n\u00e4r affekten \u00e4r h\u00f6g och en person \u00e4r i kaosfasen, d\u00e5 fungerar det inte att s\u00e4ga till p\u00e5 skarpen, h\u00f6ja r\u00f6sten eller s\u00e4tta ner foten. Det bidrar bara till att \u00f6ka och f\u00f6rl\u00e4nga den andres affektp\u00e5slag.<\/p>\n

Du kan tycka att en annan person \u00f6verreagerar. Att det som h\u00e4nde inte var n\u00e5gon big deal. Att en elev borde kunna hantera en tills\u00e4gelse. Det spelar ingen roll vad du tycker. Hur du skulle \u00f6nska att det var. F\u00f6r har en annan person hamnat i kaos s\u00e5 \u00e4r det s\u00e5 det \u00e4r. Oavsett om du anser att det \u00e4r rimligt eller inte.<\/p>\n

M\u00e4nniskor \u00e4r olika och lever under olika omst\u00e4ndigheter. En del har en restriktiv amygdala som bara st\u00e4nger av \u00f6verv\u00e5ningen i objektivt farliga l\u00e4gen. Om ens d\u00e5. Andra har en reaktiv amygdala, som ofta signalerar fara och kopplar bort hj\u00e4rnans \u00f6verv\u00e5ning med dess logiska och resonerande f\u00f6rm\u00e5gor. En del m\u00e4nniskor har gynnsamma livsvillkor och lever ganska stressfria liv. De kommer, allt annat lika, att reagera med l\u00e4gre affekt i en given situation \u00e4n m\u00e4nniskor som lever under sv\u00e5rare omst\u00e4ndigheter, tex med d\u00e5lig ekonomi, social utsatthet, sjukdom eller funktionsneds\u00e4ttning.<\/p>\n

Men vad skall man g\u00f6ra ist\u00e4llet d\u00e5, n\u00e4r man sagt ifr\u00e5n och eleven inte g\u00f6r som man sagt?<\/em><\/strong><\/p>\n

Svaret \u00e4r inte lika enkelt och entydigt som att markera\/s\u00e4tta ner foten\/h\u00f6ja r\u00f6sten. Det handlar om en process i flera steg, d\u00e4r det f\u00f6rsta steget inneb\u00e4r att lugna ner situationen. I n\u00e4sta steg beh\u00f6ver de vuxna runt eleven f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r situationen uppstod. H\u00e4r kommer man inte s\u00e5 l\u00e5ngt med f\u00f6rklaringar som att \u201deleven \u00e4r ouppfostrad\u201d eller \u201dinte lyssnar\u201d. De hj\u00e4lper inte i det sista steget, som handlar om hur man som ledare kan agera n\u00e4sta g\u00e5ng, f\u00f6r att f\u00f6rebygga, s\u00e5 att situationen inte uppst\u00e5r igen. F\u00f6r i skolans v\u00e4rld tr\u00e4ffar man ju eleverna n\u00e4stan dagligen. Det \u00e4r kanske en ny lektion redan imorgon och d\u00e4rmed finns ocks\u00e5 en risk att situationen upprepas.<\/p>\n

Svaret p\u00e5 fr\u00e5gan hur man skall g\u00f6ra ist\u00e4llet f\u00f6r att markera\/s\u00e4tta ner foten\/h\u00f6ja r\u00f6sten l\u00e4gger ansvar p\u00e5 de vuxna ledarna. De \u00e4r de som beh\u00f6ver agera annorlunda n\u00e4sta g\u00e5ng. Rigga situationen p\u00e5 ett annat s\u00e4tt. Det \u00e4r lite jobbigt. Det kan k\u00e4nnas enklare att l\u00e4gga ansvaret p\u00e5 eleven. Att det \u00e4r hen som beh\u00f6ver f\u00f6r\u00e4ndras. Men vad g\u00f6r man om eleven inte vill f\u00f6r\u00e4ndras? Inte kan f\u00f6r\u00e4ndras?<\/p>\n

Det \u00e4r bara den som tar ansvar som kan p\u00e5verka. Den som inte tar ansvar kan bara hoppas och v\u00e4nta p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndring. Den v\u00e4ntan kan bli v\u00e4ldigt l\u00e5ng.<\/p>\n

Det l\u00e5ter ju v\u00e4ldigt l\u00e4tt, men har du ens varit i ett klassrum med 30 elever?<\/em><\/strong><\/p>\n

Det \u00e4r inte l\u00e4tt. Det \u00e4r skitsv\u00e5rt! Och jag vet att m\u00e5nga verksamheter inte erbjuder de f\u00f6ruts\u00e4ttningar som skulle beh\u00f6vas. Men det \u00e4ndrar inte p\u00e5 det faktum att m\u00e4nniskors hj\u00e4rnor inte funkar optimalt under h\u00f6g affekt. Att s\u00e4tta ner foten och h\u00f6ja r\u00f6sten blir inte en fungerande strategi i relation till alla elever, f\u00f6r att l\u00e4rare har d\u00e5liga arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden. En icke-funktionell strategi blir inte funktionell f\u00f6r att man saknar f\u00f6ruts\u00e4ttningar att g\u00f6ra annorlunda.<\/p>\n

Men alla elever som s\u00e4tter sig p\u00e5 tv\u00e4ren g\u00f6r v\u00e4l inte det f\u00f6r att de hamnar i affekt?<\/em><\/strong><\/p>\n

Nej, som jag sa inledningsvis finns det flera m\u00f6jliga f\u00f6rklaringar till att en elev inte g\u00f6r som den vuxne vill. Jag s\u00e4ger inte att det i alla situationer \u00e4r fel att markera tydligt. (D\u00e4remot anser jag alltid att det \u00e4r moraliskt fel att bete sig respektl\u00f6st). Det jag s\u00e4ger \u00e4r att det finns situationer d\u00e4r det inte \u00e4r en fungerande metod att g\u00f6ra s\u00e5, utan tv\u00e4rtom kommer att skapa fler och st\u00f6rre problem. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att strategier som handlar om att markera\/h\u00f6ja r\u00f6sten\/s\u00e4ga ifr\u00e5n p\u00e5 skarpen till\u00e4mpas med samma eftertanke och krav p\u00e5 utv\u00e4rdering som andra m\u00f6jliga strategier.<\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

Avslutningsvis<\/h2>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

Jag vill avsluta med att s\u00e4ga att jag inte klandrar l\u00e4rare som sj\u00e4lva vid n\u00e5got tillf\u00e4lle hamnar i affekt, och till f\u00f6ljd av det h\u00f6jer r\u00f6sten och markerar. L\u00e4rare m\u00f6ter ibland sv\u00e5ra, stressande situationer och rena \u00f6verkrav och det \u00e4r djupt m\u00e4nskligt att reagera p\u00e5 det med att tappa kontrollen. Det hoppas jag har blivit tydligt vid l\u00e4sning av den h\u00e4r texten.<\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

Vill du veta mer?<\/h2>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

L\u00e4stips: <\/strong><\/p>\n

Med k\u00e4nsla f\u00f6r barns sj\u00e4lvk\u00e4nsla<\/em>, av Petra Krantz Lindgren<\/p>\n

Lyssningstips:<\/strong><\/p>\n

Podden Relatera mera<\/em> (finns d\u00e4r poddar finns, s\u00e5 klart!)<\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u201dDet \u00e4r bara att s\u00e4tta ner foten! S\u00e4ga ifr\u00e5n. Markera. H\u00f6ja r\u00f6sten. S\u00e4ga till p\u00e5 skarpen.\u201d Ungef\u00e4r s\u00e5 l\u00e5ter det, nu igen, i debatten om trygghet och studiero i skolan. (Se tex h\u00e4r, h\u00e4r och h\u00e4r.) N\u00e4r en elev inte l\u00e4gger undan iPaden, trots uppmaningar, d\u00e5 g\u00e4ller det helt enkelt bara att \u201dvisa vem som […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":12008,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[46],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12009"}],"collection":[{"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12009"}],"version-history":[{"count":50,"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12009\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12060,"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12009\/revisions\/12060"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/12008"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12009"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12009"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12009"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}