{"id":1880,"date":"2012-12-12T09:20:14","date_gmt":"2012-12-12T07:20:14","guid":{"rendered":"http:\/\/petrakrantzlindgren.wordpress.com\/?p=1880"},"modified":"2012-12-12T09:20:14","modified_gmt":"2012-12-12T07:20:14","slug":"hur-svart-kan-det-egentligen-vara-att-beratta-vad-man-vill-granser-med-respekt-del-6","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/2012\/12\/12\/hur-svart-kan-det-egentligen-vara-att-beratta-vad-man-vill-granser-med-respekt-del-6\/","title":{"rendered":"Hur sv\u00e5rt kan det egentligen vara att ber\u00e4tta vad man vill?! (Gr\u00e4nser med respekt, del 6)"},"content":{"rendered":"

\"L\"<\/a>Barn \u00e4r inga tankel\u00e4sare. (Inte vuxna heller f\u00f6r den delen). D\u00e4rf\u00f6r r\u00e4cker det inte att ber\u00e4tta vad man observerar, k\u00e4nner och beh\u00f6ver och sedan v\u00e4nta p\u00e5 att barnet g\u00f6r som man vill. Jag minns en g\u00e5ng n\u00e4r detta blev s\u00e4rskilt tydligt f\u00f6r mig. Jag satt vid k\u00f6ksbordet och l\u00e4ste och barnen lekte, i mitt tycke, v\u00e4l h\u00f6gljutt bredvid. F\u00f6r att p\u00e5tala detta sa jag: \u201dN\u00e4r ni skriker och sjunger h\u00e4r i k\u00f6ket k\u00e4nner jag mig stressad och irriterad eftersom jag verkligen vill ha lugnt och tyst omkring mig just nu.\u201d Jag hoppades v\u00e4l att de sj\u00e4lva skulle komma till slutsatsen att leka lite tystare eller g\u00e5 till ett annat rum. Min son fick emellertid en helt annan id\u00e9 och h\u00e4mtade h\u00f6rselk\u00e5por till mig.<\/p>\n


\nDen fj\u00e4rde komponenten: Formulera ett \u00f6nskem\u00e5l<\/strong><\/p>\n

I tidigare artiklar har jag presenterat de tre f\u00f6rsta stegen f\u00f6r den som vill kommunicera p\u00e5 ett s\u00e4tt som v\u00e4cker medk\u00e4nsla: att ber\u00e4tta vad man observerar<\/a>, vilka k\u00e4nslor<\/a> man har och vilka behov<\/a> som \u00e4r kopplade till dessa k\u00e4nslor. Genom att i det fj\u00e4rde steget formulera ett specifikt \u00f6nskem\u00e5l blir det l\u00e4ttare f\u00f6r barnet (eller vem man nu pratar med) att f\u00f6rst\u00e5 vad man vill skall h\u00e4nda och d\u00e4rigenom \u00f6kar f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 chansen att det faktiskt h\u00e4nder.<\/p>\n

Men det finns ocks\u00e5 en annan viktig anledning att precisera sina \u00f6nskem\u00e5l; det g\u00f6r det mindre troligt att barnet f\u00e5r skuldk\u00e4nslor f\u00f6r sitt agerande. Anta att en f\u00f6r\u00e4lder s\u00e4ger till ett barn: \u201dN\u00e4r jag ser att du sitter vid datorn k\u00e4nner jag mig ledsen eftersom jag l\u00e4ngtar efter gemenskap.\u201d Det \u00e4r tydligt f\u00f6r barnet att hon g\u00f6r n\u00e5got som f\u00f6r\u00e4ldern inte vill, samtidigt \u00e4r det otydligt vad f\u00f6r\u00e4ldern vill att barnet skall g\u00f6ra ist\u00e4llet. Det blir en sorts skuldf\u00e4lla som barnet inte vet hur hon skall ta sig ur.<\/p>\n

\u00d6nskem\u00e5l kan vara av tv\u00e5 typer. Man kan antingen be barnet utf\u00f6ra en specifik handling<\/i>. Till barnet vars jacka ligger p\u00e5 d\u00f6rrmattan kan f\u00f6r\u00e4ldern tex s\u00e4ga: \u201dJag vill att h\u00e4nger upp din jacka p\u00e5 en av de lediga krokarna i hallen nu. Kan du g\u00f6ra det?\u201d<\/p>\n

Den andra typen av \u00f6nskem\u00e5l man kan uttrycka \u00e4r inriktade p\u00e5 kontakt<\/em> och samtal. Man ber helt enkelt om \u00e5terkoppling p\u00e5 det man sj\u00e4lv har sagt. Det skulle kunna l\u00e5ta s\u00e5 h\u00e4r i v\u00e5rt exempel med jackan i hallen: \u201dJag skulle g\u00e4rna vilja att vi pratade om hur vi kan skapa mer ordning i hallen. Kan du t\u00e4nka dig att prata om det nu?\u201d<\/p>\n

N\u00e4r jag leder f\u00f6r\u00e4ldrakurser brukar jag l\u00e5ta deltagarna \u00f6va sig p\u00e5 att formulera \u00f6nskem\u00e5l till sina barn. En del reagerar med f\u00f6rv\u00e5ning p\u00e5 dessa \u00f6vningar: \u201dHur sv\u00e5rt kan det egentligen vara att ber\u00e4tta vad man vill?!\u201d. R\u00e4tt sv\u00e5rt, brukar den allm\u00e4nna uppfattningen vara efter en stunds \u00f6vande. Framf\u00f6r allt \u00e4r det tre saker som \u00e4r viktiga att t\u00e4nka p\u00e5:<\/p>\n

1. Ber\u00e4tta vad du vill att barnet skall g\u00f6ra<\/i><\/p>\n

M\u00e5nga f\u00f6r\u00e4ldrar ber\u00e4ttar g\u00e4rna vad de inte<\/i> vill att barnen skall g\u00f6ra. \u201dSluta tjata nu! Skrik inte! Jag har ju sagt till dig att inte l\u00e4gga kl\u00e4derna p\u00e5 golvet i hallen!\u201d Problemet med s\u00e5dana uppmaningar \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s att de ger v\u00e4ldigt knapph\u00e4ndig information om vilket det \u00f6nskade<\/i> beteendet \u00e4r. Man f\u00e5r inte skrika, men vad f\u00e5r man g\u00f6ra ist\u00e4llet? Viska? Sjunga? Vara helt tyst? Och hur l\u00e4nge skall man g\u00f6ra detta andra, vad det nu \u00e4r? En minut? Resten av dagen? Hela livet? Och var skall detta andra g\u00f6ras? I k\u00f6ket? Eller i hela huset? Ute ocks\u00e5? Chansen att man som f\u00f6r\u00e4lder f\u00e5r det som man vill \u00e4r helt enkelt st\u00f6rre om man ber\u00e4ttar vad man vill, ist\u00e4llet f\u00f6r vad man inte vill.<\/p>\n

2. Var tydlig med vad du vill<\/i><\/p>\n

Det andra man beh\u00f6ver t\u00e4nka p\u00e5 n\u00e4r man formulerar ett \u00f6nskem\u00e5l \u00e4r att precisera vad det \u00e4r man vill be barnet om. Det g\u00e4ller att undvika diffusa eller dubbeltydiga formuleringar. Detta kan ocks\u00e5 l\u00e5ta helt sj\u00e4lvklart, men den som lyssnar p\u00e5 sig sj\u00e4lv under en dag m\u00e4rker f\u00f6rmodligen att det slinker igenom en och annan otydlig \u00f6nskning som \u201dsk\u00e4rp dig!\u201d, \u201dlugna ner dig\u201d och \u201dvar sn\u00e4ll mot din bror!\u201d. Om du vet precis vad du vill \u2013 be om det! Om du inte<\/i> vet precis vad du vill \u2013 hur skall barnet d\u00e5 kunna veta det?<\/p>\n

3. Var uppm\u00e4rksam p\u00e5 om du redan best\u00e4mt dig f\u00f6r att din l\u00f6sning \u00e4r den enda r\u00e4tta<\/i><\/p>\n

Det h\u00e4r \u00e4r den st\u00f6rsta utmaningen f\u00f6r de flesta f\u00f6r\u00e4ldrar. Vi tycker oss m\u00e5nga g\u00e5nger tydligt se att den enda r\u00e4tta och m\u00f6jliga l\u00f6sningen \u00e4r v\u00e5r egen. (Och s\u00e5 kan det kanske vara vid en del tillf\u00e4llen, men jag v\u00e5gar p\u00e5st\u00e5 att det inte \u00e4r tilln\u00e4rmelsevis lika ofta som vi f\u00f6r\u00e4ldrar vill tro!) N\u00e4r det h\u00e4nder f\u00f6rvandlas v\u00e5rt \u00f6nskem\u00e5l till ett krav – kan du bara acceptera ett ja p\u00e5 din uppmaning eller fr\u00e5ga s\u00e5 \u00e4r det ett krav, oavsett i vilken spr\u00e5kdr\u00e4kt den kl\u00e4s. Problemet med krav \u00e4r att de allvarligt f\u00f6rsv\u00e5rar f\u00f6r barnet att ta kontakt med sin inneboende empati. Ist\u00e4llet v\u00e4cker upplevelsen av tv\u00e5ng vanligen n\u00e5gon av tv\u00e5 reaktioner: motst\u00e5nd eller underkastelse. Effekten \u00e4r dessutom l\u00e5ngsiktig. Ju fler krav ett barn st\u00e4lls inf\u00f6r desto st\u00f6rre \u00e4r risken att hon uppfattar framtida \u00f6nskem\u00e5l som krav och v\u00e4ljer att g\u00f6ra motst\u00e5nd eller underkasta sig ist\u00e4llet f\u00f6r att reagera med empati.<\/p>\n

–> Ta en dag och reflektera \u00f6ver de \u00f6nskem\u00e5l du uttrycker till ditt barn!<\/p>\n

– Ber\u00e4ttar du vad du vill (snarare \u00e4n vad du inte vill)?
\n– \u00c4r det tydligt vad du ber om?
\n– Kan du acceptera ett nej eller \u00e4r det i sj\u00e4lva verket ett krav p\u00e5 lydnad som du uttrycker?<\/p>\n


\nF\u00f6r att sammanfatta\u2026<\/b><\/p>\n

I de senaste fyra inl\u00e4ggen har jag beskrivit en modell f\u00f6r att tydligg\u00f6ra sina egna gr\u00e4nser, utan att samtidigt kr\u00e4nka n\u00e5gon annan. Att ber\u00e4tta vad man sj\u00e4lv beh\u00f6ver och \u00f6nskar p\u00e5 ett s\u00e4tt som \u00f6kar chansen f\u00f6r att den andra personen kan och vill h\u00f6ra det man s\u00e4ger med empatin p\u00e5kopplad. Mer specifikt har jag g\u00e5tt igenom fyra olika steg i modellen: att uttrycka vad man observerar, vad man k\u00e4nner, vad man beh\u00f6ver och slutligen vilket \u00f6nskem\u00e5l man har.<\/p>\n

H\u00e4r nedan finns n\u00e5gra exempel p\u00e5 hur det skulle kunna l\u00e5ta n\u00e4r man som f\u00f6r\u00e4lder uttrycker sig i enlighet med den h\u00e4r modellen. L\u00e5t mig g\u00e4rna betona att b\u00e5de exemplen och modellen \u00e4r t\u00e4nkta som ett st\u00f6d f\u00f6r den som vill bidra till att skapa kontakt och \u00f6msesidig f\u00f6rst\u00e5else med en annan m\u00e4nniska. Det \u00e4r kontakten som \u00e4r viktigast \u2013 inte modellen!<\/i> Modellen \u00e4r indelad i steg f\u00f6r att bidra med tydlighet och struktur till dig som l\u00e4ser. I verkliga livet kommer du s\u00e4kerligen att hoppa fram och tillbaka mellan stegen och uttrycka dig p\u00e5 andra s\u00e4tt \u00e4n de jag f\u00f6reslagit. Bra! Det \u00e4r n\u00e4r du hittar din egen modell som kontakten kan bli \u00e4kta.<\/p>\n

N\u00e4r ni leker h\u00e4r i k\u00f6ket (observation)
\n<\/i>k\u00e4nner jag mig irriterad (k\u00e4nsla)
\n<\/i>eftersom jag beh\u00f6ver lugn och ro. (behov)
\n<\/i>Jag skulle vilja be er att leka i ert rum ist\u00e4llet. Kan ni g\u00f6ra det? (\u00f6nskem\u00e5l)<\/i><\/p>\n

N\u00e4r du kallar mig idiot (observation)
\n<\/i>k\u00e4nner jag mig ledsen (k\u00e4nsla)
\n<\/i>eftersom jag vill bli m\u00f6tt med respekt. (behov)
\n<\/i>Vill du ber\u00e4tta vad du t\u00e4nker om respekt? (\u00f6nskem\u00e5l)<\/i><\/p>\n

N\u00e4r du l\u00e4mnar rummet n\u00e4r jag pratar med dig (observation)
\n<\/i>k\u00e4nner jag mig besviken (k\u00e4nsla)
\n<\/i>eftersom det \u00e4r viktigt f\u00f6r mig att bli lyssnad p\u00e5. (behov)
\n<\/i>Jag skulle g\u00e4rna vilja prata med dig innan du somnar ikv\u00e4ll. N\u00e4r passar det dig? (\u00f6nskem\u00e5l)<\/i><\/p>\n


\nMen vad g\u00f6r man om barnet svarar nej?! <\/b><\/p>\n

Betyder det att man som f\u00f6r\u00e4lder m\u00e5ste ge upp p\u00e5 sina egna behov av ordning, respekt lugn och ro osv? Det korta svaret \u00e4r nej, det m\u00e5ste man absolut inte! D\u00e4remot beh\u00f6ver man vara villig att prata om vid vilken tidpunkt och exakt p\u00e5 vilket s\u00e4tt som behovet kan bli tillgodosett. Det lite l\u00e4ngre svaret \u00e5terkommer jag till i kommande inl\u00e4gg.<\/p>\n

Mer l\u00e4sning:<\/em><\/p>\n

Hj\u00e4lp, jag vill g\u00f6ra annorlunda! (Gr\u00e4nser med respekt, del 1)<\/a>
\nHur tror du att ditt barn uppfattar det du s\u00e4ger? (Gr\u00e4nser med respekt, del 2)<\/a>
\nF\u00f6r att bli ense i sak m\u00e5ste man vara ense om vilken sak man pratar (Gr\u00e4nser med respekt, del 3)<\/a>
\nAlla vet hur det k\u00e4nns att vara ledsen (Gr\u00e4nser med respekt, del 4)<\/a>
\nBrukar ditt barn g\u00f6ra dig irriterad? (Gr\u00e4nser med respekt, del 5)<\/a><\/p>\n

—<\/p>\n

F\u00f6r\u00e4ldrakurs!<\/i><\/p>\n

Den 26 januari startar jag n\u00e4sta kurs i kommunikation och konflikthantering med barn. L\u00e4s mer h\u00e4r –><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Barn \u00e4r inga tankel\u00e4sare. (Inte vuxna heller f\u00f6r den delen). D\u00e4rf\u00f6r r\u00e4cker det inte att ber\u00e4tta vad man observerar, k\u00e4nner och beh\u00f6ver och sedan v\u00e4nta p\u00e5 att barnet g\u00f6r som man vill. Jag minns en g\u00e5ng n\u00e4r detta blev s\u00e4rskilt tydligt f\u00f6r mig. Jag satt vid k\u00f6ksbordet och l\u00e4ste och barnen lekte, i mitt tycke, […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":7525,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[46,43],"tags":[48,55,56,58,61,63,65,66,70],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1880"}],"collection":[{"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1880"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1880\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/7525"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1880"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1880"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1880"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}