{"id":3735,"date":"2014-10-14T11:13:38","date_gmt":"2014-10-14T09:13:38","guid":{"rendered":"http:\/\/petrakrantzlindgren.se\/?p=3735"},"modified":"2016-08-18T11:53:43","modified_gmt":"2016-08-18T09:53:43","slug":"vill-ha-youghurt-nej-vill-inte-ha-youghurt-om-barn-som-andrar-sig-stup-i-kvarten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/2014\/10\/14\/vill-ha-youghurt-nej-vill-inte-ha-youghurt-om-barn-som-andrar-sig-stup-i-kvarten\/","title":{"rendered":"Vill ha youghurt! Nej, vill inte ha youghurt! Om barn som \u00e4ndrar sig stup i kvarten"},"content":{"rendered":"

\u201dInte ha gummist\u00f6vlar!\u201d Tio minuter senare och 200 meter hemifr\u00e5n skriker samma 3-\u00e5ring: \u201dHa gummist\u00f6vlar!\u201d
\n\u201dMamma sitta soffan l\u00e4sa bok!\u201d S\u00e5 snart mamma slagit sig ner: \u201dFlytta mamma, inte sitta soffan!\u201d
\n\u201dJag vill ha flingor!\u201d N\u00e4r flingorna dukas fram: \u201dNej, inte flingor!!!\u201d<\/p>\n

\"ledsenK\u00e4nns det igen?! Sm\u00e5 barns eviga \u00e4ndrande och om ombytlighet. Irritationen som stiger upp inombords n\u00e4r detta upprepas g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng och risken att man sj\u00e4lv hamnar p\u00e5 3-\u00e5ringens niv\u00e5 i argumentationen.<\/p>\n

Jag fick ett meddelande fr\u00e5n en mamma f\u00f6r ett tag sedan. Hon skrev s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

Hej!! Jag har en kille p\u00e5 tre och ett halvt \u00e5r som trotsar enormt just nu. Det som jag upplever mest frustrerande \u00e4r att han hela tiden \u00e4ndrar sig. Ex: \u201dJag vill inte ha skinn p\u00e5 korven, skala den!\u201d (Detta kommer inte med en vanlig mening utan mer som ett utbrott, just f\u00f6r att korven har skinn.) N\u00e4r jag sen \u00e4gnat en god stund \u00e5t att skala korven kommer n\u00e4sta utbrott. D\u00e5 ska det n\u00e4mligen vara skinn p\u00e5 korven\u2026 Han kan best\u00e4mma sig f\u00f6r att g\u00e5 till f\u00f6rskolan, halvv\u00e4gs dit blir det ett utbrott f\u00f6r att han vill cykla ist\u00e4llet. Och s\u00e5 h\u00e4r h\u00e5ller det p\u00e5\u2026 Vad ska man g\u00f6ra d\u00e5?<\/em><\/p>\n

\/\/R\u00e5dvill mamma<\/em><\/p>\n

Eftersom jag vet att fr\u00e5gan \u00e4r aktuell i m\u00e5nga familjer v\u00e4ljer jag att svara p\u00e5 den h\u00e4r:<\/p>\n

Hej!<\/p>\n

Ja, det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s hur frustrerande som helst att ha ett barn som \u00e4ndrar sig stup i kvarten! Och t\u00e4nk vilken frustration det inneb\u00e4r f\u00f6r barnet att \u00e4ndra sig s\u00e5 ofta. Jag vet hur det \u00e4r f\u00f6r mig n\u00e4r jag vacklar mellan olika beslut, \u00e4r os\u00e4ker och \u00e4ndrar mig. Jag k\u00e4nner mig irriterad, ledsen och orolig. Det jag beh\u00f6ver d\u00e5 \u00e4r n\u00e5gon som f\u00f6rst\u00e5r mig, som finns d\u00e4r f\u00f6r mig, klappar mig p\u00e5 armen och s\u00e4ger: ”Jag hajjar hur jobbigt det \u00e4r f\u00f6r dig att inte veta varken ut eller in just nu.”<\/p>\n

Min gissning \u00e4r att din son beh\u00f6ver ungef\u00e4r detsamma. F\u00f6rst\u00e5else. F\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r hur jobbigt det \u00e4r att inte vara s\u00e4ker p\u00e5 sitt beslut. F\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r hur frustrerande det kan k\u00e4nnas att \u00e5ngra ett fattat beslut. Kanske skulle den d\u00e4r f\u00f6rst\u00e5elsen kunna kl\u00e4s i ungef\u00e4r de h\u00e4r orden:<\/p>\n

\u201dAttans \u00e4lskling. F\u00f6rst t\u00e4nkte du att du ville har korv utan skal och sedan kom du p\u00e5 att du ville ha korv med skal och d\u00e5 var korven redan skalad\u2026 Jag tror jag kan fatta hur besviken du k\u00e4nner dig!\u201d<\/em><\/p>\n

\u201dF\u00f6rst ville du g\u00e5 till dagis och s\u00e5 kommer du p\u00e5 n\u00e4r vi g\u00e5tt en bit att du hellre hade velat cykla. Och s\u00e5 s\u00e4ger jag dessutom att vi inte har tid att g\u00e5 hem och h\u00e4mta din cykel!! Det \u00e4r j\u00e4ttejobbigt, eller hur!?\u201d<\/em><\/p>\n

(Det h\u00e4r \u00e4r mina ord. Jag f\u00f6resl\u00e5r att du kl\u00e4r din f\u00f6rst\u00e5else i ord som kommer naturligt f\u00f6r dig!)<\/p>\n

Nu vet jag f\u00f6rst\u00e5s inte hur du brukar <\/em>s\u00e4ga, men jag vet att det \u00e4r vanligt bland f\u00f6r\u00e4ldrar att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rklara f\u00f6r och resonera med sitt barn i den h\u00e4r typen av konflikter. Det l\u00e5ter kanske ungef\u00e4r s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

\u201dDu sa att du ville ha korven utan skal \u00e4lskling och nu har jag tagit bort det. Det g\u00e5r inte att s\u00e4tta p\u00e5 skalet p\u00e5 korven igen.\u201d<\/em><\/p>\n

\u201dJag f\u00f6rst\u00e5r att du blir besviken, men nu har vi g\u00e5tt halva v\u00e4gen till dagis och d\u00e5 kan vi inte g\u00e4rna g\u00e5 hem igen f\u00f6r att h\u00e4mta din cykel. Det f\u00f6rst\u00e5r du v\u00e4l?\u201d<\/em><\/p>\n

Ja, det \u00e4r ganska troligt att \u00e4ven en tre-och-ett-halvt-\u00e5ring f\u00f6rst\u00e5r det. Men just i stunden \u00e4r han s\u00e5 attans besviken! Det kan verka som att det enda han vill \u00e4r att f\u00e5 cykla – nu, nu nu! – men jag tror ocks\u00e5 att han kan n\u00f6ja sig med det n\u00e4st b\u00e4sta: att mamma f\u00f6rst\u00e5r hur g\u00e4rna han hade velat cykla och att hon visar respekt f\u00f6r hans besvikelse. <\/em><\/p>\n

Tyv\u00e4rr upplever han varken f\u00f6rst\u00e5else eller respekt om mamman v\u00e4ljer att f\u00f6rklara det uppenbara. Tv\u00e4rtom. Det verkar ju, tycker han, som att mamma inte fattar hur det h\u00e4r k\u00e4nns f\u00f6r honom! Och \u00e4ven om hon fattar s\u00e5 verkar hon tycka att k\u00e4nslan \u00e4r fel (\u201dVi kan inte g\u00e4rna g\u00e5 hem igen f\u00f6r att h\u00e4mta din cykel. Det f\u00f6rst\u00e5r du v\u00e4l?\u201d). S\u00e5 d\u00e5 st\u00e5r barnet d\u00e4r och k\u00e4nner sig inte bara besviken f\u00f6r att han inte f\u00e5r cykla. Dessutom verkar det som att hans \u00e4lskade mamma, hans v\u00e4n i v\u00e4rlden, inte f\u00f6rst\u00e5r hur det k\u00e4nns f\u00f6r honom!!! (Hur mycket f\u00f6rst\u00e5else upplever du sj\u00e4lv om du s\u00e4ger: \u201d\u00c5h, vad jag \u00e4r besviken f\u00f6r att semestern \u00e4r slut! Jag hade g\u00e4rna haft en vecka till!\u201d och din partner svarar: \u201dJag f\u00f6rst\u00e5r att du \u00e4r besviken, men du ans\u00f6kte faktiskt bara om fyra veckors sommarsemester. Nu har det g\u00e5tt fyra veckor och d\u00e5 \u00e4r semestern f\u00f6rst\u00e5s slut.\u201d) Inte s\u00e5 konstigt att gr\u00e5ten trappas upp och konflikten blir allt mer l\u00e5st\u2026 S\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r mitt r\u00e5d att f\u00f6rs\u00f6ka motst\u00e5 impulsen att f\u00f6rklara f\u00f6r barnet och ist\u00e4llet uttrycka f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r de jobbiga k\u00e4nslor som just i den stunden \u00e4r levande i honom.<\/p>\n

\u201dMen om jag s\u00e4ger s\u00e5 d\u00e4r till min son s\u00e5 slutar han ju inte gr\u00e5ta! I v\u00e4rsta fall b\u00f6rjar han gr\u00e5ta \u00e4nnu mer om jag bekr\u00e4ftar att jag ser att han \u00e4r ledsen!\u201d Jag h\u00f6r inv\u00e4ndningen ibland fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ldrar n\u00e4r jag pratar om detta sk. empatiska lyssnade. Jag antar att den speglar en \u00f6nskan om att barnet skall sluta k\u00e4nna sig besviken, ha en annan och, f\u00f6r b\u00e5de sig sj\u00e4lv och omgivningen, enklare k\u00e4nsla. Jag tvivlar p\u00e5 att det \u00e4r m\u00f6jligt! En tre\u00e5ring har den k\u00e4nsla han har och f\u00f6rst\u00e5else resulterar (tack och lov!) inte i att barnet slutar k\u00e4nna utan snarare i att k\u00e4nslan sl\u00e4pps fram n\u00e4r barnet m\u00e4rker att den \u00e4r okej. Men det som ocks\u00e5 h\u00e4nder n\u00e4r barnet f\u00e5r empatisk f\u00f6rst\u00e5else \u00e4r han kan bearbeta k\u00e4nslan och komma vidare<\/em>. Detta blir mycket sv\u00e5rare f\u00f6r barnet om f\u00f6r\u00e4ldern inte bekr\u00e4ftar och respekterar k\u00e4nslan.<\/p>\n

Ytterligare en positiv, och viktig, konsekvens av en f\u00f6r\u00e4lders empatiska f\u00f6rst\u00e5else \u00e4r att barnet s\u00e5 sm\u00e5ningom l\u00e4r sig ben\u00e4mna, acceptera och komma underfund med sina k\u00e4nslor. Detta \u00e4r i sin tur, v\u00e5gar jag p\u00e5st\u00e5, f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att p\u00e5 sikt ocks\u00e5 kunna utveckla f\u00f6rm\u00e5gan att ta hand om och uttrycka <\/em>sina k\u00e4nslor p\u00e5 mer konstruktiva s\u00e4tt \u00e4n att skrika, hota och v\u00e4gra. Den utvecklingen sker dessv\u00e4rre inte \u00f6ver en natt, men med t\u00e5lmodiga och f\u00f6rst\u00e5ende f\u00f6r\u00e4ldrar vid sin sida kommer det f\u00f6rmodligen inte att beh\u00f6va ta mer \u00e4n 10-15 \u00e5r.<\/p>\n

Nej, jag \u00e4r inte ironisk n\u00e4r jag skriver den sista meningen. Jag \u00e4r fullt allvarlig. Att utveckla f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r sina egna k\u00e4nslor och att l\u00e4ra sig uttrycka dem p\u00e5 konstruktiva och respektfulla s\u00e4tt \u00e4r en l\u00e5ng och inte helt enkel process. M\u00e5nga vuxna lever ett helt liv utan att l\u00e4ra sig det, s\u00e5 om du kan ge ditt barn st\u00f6d i att utveckla dessa f\u00f6rm\u00e5gor innan han tar steget ut i vuxenlivet tycker jag att du skall vara v\u00e4ldigt n\u00f6jd.<\/p>\n

L\u00e4s ocks\u00e5:<\/p>\n

Fr\u00e5gan jag \u00f6nskar att fler f\u00f6r\u00e4ldrar funderade \u00f6ver<\/a>
\n
Hur sv\u00e5rt kan det vara att fatta!?<\/a><\/p>\n

—<\/p>\n

Nyfiken p\u00e5 min bok?<\/strong><\/em> Du kan k\u00f6pa den hos Adlibris<\/a> och Bokus<\/a> .<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u201dInte ha gummist\u00f6vlar!\u201d Tio minuter senare och 200 meter hemifr\u00e5n skriker samma 3-\u00e5ring: \u201dHa gummist\u00f6vlar!\u201d \u201dMamma sitta soffan l\u00e4sa bok!\u201d S\u00e5 snart mamma slagit sig ner: \u201dFlytta mamma, inte sitta soffan!\u201d \u201dJag vill ha flingor!\u201d N\u00e4r flingorna dukas fram: \u201dNej, inte flingor!!!\u201d K\u00e4nns det igen?! Sm\u00e5 barns eviga \u00e4ndrande och om ombytlighet. Irritationen som stiger […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":3743,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[46],"tags":[55,56,58,62,63,100,83,76],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3735"}],"collection":[{"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3735"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3735\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3743"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3735"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3735"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3735"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}