{"id":4304,"date":"2015-12-14T19:45:26","date_gmt":"2015-12-14T18:45:26","guid":{"rendered":"http:\/\/petrakrantzlindgren.se\/?p=4304"},"modified":"2017-12-29T09:27:47","modified_gmt":"2017-12-29T08:27:47","slug":"nar-barn-skrattar-at-vuxnas-tillsagelser-da-ar-gransen-nadd-eller","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/2015\/12\/14\/nar-barn-skrattar-at-vuxnas-tillsagelser-da-ar-gransen-nadd-eller\/","title":{"rendered":"N\u00e4r barn skrattar \u00e5t vuxnas tills\u00e4gelser, d\u00e5 \u00e4r gr\u00e4nsen n\u00e5dd! Eller?"},"content":{"rendered":"

\u201dAllts\u00e5, mycket skit kan jag ta, men n\u00e4r mitt barn skrattar eller flamsar n\u00e4r jag blir arg\u2026 D\u00e5 rinner det fullst\u00e4ndigt \u00f6ver f\u00f6r mig! D\u00e5 \u00e4r gr\u00e4nsen n\u00e5dd! Det \u00e4r s\u00e5 fruktansv\u00e4rt respektl\u00f6st. Som att mina k\u00e4nslor inte betyder n\u00e5got, de \u00e4r bara ett sk\u00e4mt!\u201d<\/em><\/p>\n

Mamman som ber\u00e4ttade det h\u00e4r f\u00f6r mig \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n unik. Jag m\u00f6ter m\u00e5nga vuxna som vittnar om hur provocerande det \u00e4r n\u00e4r barn skrattar \u00e5t tills\u00e4gelser och sk\u00e4ll. Kanske kan du ocks\u00e5 k\u00e4nna igen dig i k\u00e4nslan av snabbt uppflammande ilska n\u00e4r ditt barn inte tycks ta dig p\u00e5 allvar?<\/p>\n

\"baby-girl-581953_1280komp\"<\/p>\n

Vad skall man ta sig till n\u00e4r ungarna inte bryr sig, utan i st\u00e4llet h\u00e5nler en rakt i fejset? Jag tror vi beh\u00f6ver b\u00f6rja med att syna antagandet att barnets skratt \u00e4r ett uttryck f\u00f6r att barnet inte bryr sig. Tv\u00e4rtom tror jag att det m\u00e5nga g\u00e5nger \u00e4r ett tecken p\u00e5 att barnet \u00e4r v\u00e4ldigt p\u00e5verkat<\/em> av det den vuxne g\u00f6r och s\u00e4ger. P\u00e5verkat p\u00e5, ett f\u00f6r barnet, obehagligt s\u00e4tt. Jag tror att skrattet \u00e4r ett uttryck f\u00f6r barnets skam eller r\u00e4dsla eller barnets f\u00f6rs\u00f6k att p\u00e5verka den vuxnes k\u00e4nslotillst\u00e5nd.<\/p>\n

Att skam kan utl\u00f6sa skratt tror jag att de flesta av oss egentligen vet. Har du n\u00e5gonsin varit med om att lyfta handen till h\u00e4lsning f\u00f6r att sedan m\u00e4rka att personen du vinkade till inte alls var n\u00e5gon du k\u00e4nde? L\u00e5t mig gissa att du d\u00e5 skrattade lite f\u00f6rl\u00e4get? Har det h\u00e4nt att du spillt ett glas vatten eller vin \u00f6ver dig p\u00e5 en finare middag? F\u00f6ljdes denna pinsamhet m\u00e5nde av ett skratt fr\u00e5n din sida? Skammens skrattutl\u00f6sande effekt fick jag sj\u00e4lv uppleva h\u00e4romdagen n\u00e4r jag var ute och gick med en v\u00e4n. Jag snubblade till och f\u00f6ll pladask i en vattenp\u00f6l. Det gjorde ont, var kallt och inte alls roligt. \u00c4nd\u00e5 skrattade jag. Jag ville liksom sl\u00e4ta \u00f6ver min klumpighet.<\/p>\n

R\u00e4dsla kan ocks\u00e5 framkalla skratt. Jag minns n\u00e4r jag precis b\u00f6rjat fj\u00e4rde klass och v\u00e5r nya magister blev arg f\u00f6r f\u00f6rsta, men inte sista, g\u00e5ngen. Han sk\u00e4llde s\u00e5 spottet skv\u00e4tte och slog knytn\u00e4ven i katedern med stor kraft. Jag satt alldeles n\u00e4ra och helt opassande b\u00f6rjade jag fnittra. Tog jag inte magistern p\u00e5 allvar? L\u00e4get var faktiskt det motsatta. Jag tog in varje uns av hans ilska och var s\u00e5 r\u00e4dd att det stack i fingertopparna och t\u00e5rna. Kanske kan du ocks\u00e5 minnas en situation n\u00e4r du var barn och skrattade fast\u00e4n du var r\u00e4dd?<\/p>\n

Ett barn kan allts\u00e5 skratta som en direkt f\u00f6ljd av att hon sk\u00e4ms eller blir r\u00e4dd. Och att man kan sk\u00e4mmas eller bli r\u00e4dd n\u00e4r en vuxen s\u00e4ger till eller sk\u00e4ller, det minns nog de flesta av oss fr\u00e5n v\u00e5r egen barndom. Men skratt kan ocks\u00e5 vara ett barns f\u00f6rs\u00f6k att \u00e4ndra k\u00e4nslan som en annan m\u00e4nniska har. M\u00e5nga barn l\u00e4r sig att om de g\u00f6r n\u00e5got som f\u00e5r en vuxen att skratta, s\u00e5 ler ocks\u00e5 den vuxne mot barnet och verkar n\u00f6jd och glad. Inte nog med det, n\u00e4r den vuxne \u00e4r n\u00f6jd och glad \u00e4r det ocks\u00e5 l\u00e4ttare f\u00f6r barnet att sj\u00e4lv k\u00e4nna sig n\u00f6jd och glad. Att skratt fungerar som probleml\u00f6sare \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r en hypotes som m\u00e5nga barn utvecklar tidigt i livet. I ljuset av denna (f\u00f6r ett barn fullt logiska) hypotes \u00e4r det inte s\u00e5 konstigt att ett barn skrattar n\u00e4r en vuxen blir arg, eller hur?<\/p>\n

Tillbaka till mamman vars ord inledde den h\u00e4r texten. Jag tror ocks\u00e5 att gr\u00e4nsen \u00e4r n\u00e5dd om barnet skrattar n\u00e4r mamman blir arg. Och d\u00e5 t\u00e4nker jag inte bara p\u00e5 mammans gr\u00e4ns. Jag t\u00e4nker ocks\u00e5 p\u00e5 barnets. Jag tror att n\u00e4r barnet skrattar \u00e4r det inte alls s\u00e4kert att det \u00e4r i avsikt att reta eller h\u00e5na mamman. Skrattet kan likav\u00e4l vara ett tecken p\u00e5 att situationen \u00e4r s\u00e5 obehaglig och st\u00e4ller s\u00e5 stora krav p\u00e5 barnet att barnet inte f\u00f6rm\u00e5r <\/em>ta in eller ha omsorg om den vuxnes perspektiv. Vad tror du?<\/p>\n

—<\/p>\n

F\u00f6r\u00e4ldrakurs!<\/strong> Den 16 februari startar jag n\u00e4sta f\u00f6r\u00e4ldrakurs i Stockholm. L\u00e4s mer om den h\u00e4r –><\/a><\/p>\n

—<\/p>\n

Hur kan man s\u00e4tta gr\u00e4nser s\u00e5 att barnet b\u00e5de vill och f\u00f6rm\u00e5r lyssna och bry sig om det man s\u00e4ger? Om det har jag skrivit i artikelserien Gr\u00e4nser med respekt, som du kan l\u00e4sa h\u00e4r –><\/a><\/p>\n

—-<\/p>\n

Nyfiken p\u00e5 min bok?<\/strong><\/em> Du kan k\u00f6pa den hos Adlibris<\/a> och Bokus<\/a> .<\/p>\n

\u00a0<\/strong><\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u201dAllts\u00e5, mycket skit kan jag ta, men n\u00e4r mitt barn skrattar eller flamsar n\u00e4r jag blir arg\u2026 D\u00e5 rinner det fullst\u00e4ndigt \u00f6ver f\u00f6r mig! D\u00e5 \u00e4r gr\u00e4nsen n\u00e5dd! Det \u00e4r s\u00e5 fruktansv\u00e4rt respektl\u00f6st. Som att mina k\u00e4nslor inte betyder n\u00e5got, de \u00e4r bara ett sk\u00e4mt!\u201d Mamman som ber\u00e4ttade det h\u00e4r f\u00f6r mig \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":4303,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[46],"tags":[48,56,58,61,112,114,113],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4304"}],"collection":[{"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4304"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4304\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4303"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4304"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4304"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/petrakrantzlindgren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4304"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}