Föreställ dig följande. Det närmar sig slutet av simskoleterminen och märkestagning. Dina två barn är glada och förväntansfulla och pratar i bilen på väg dit om vilka märken de skall ta.
Efteråt är glädjen mer ojämnt fördelad. Dottern har lyckats ta två märken. Sonen inga. Snacka om föräldrautmaning…
Vad händer om du berömmer dottern!? ”Vad duktig du är! Vad bra du kan! Vad du kämpade fint!” Även om du förstås inte säger det är risken uppenbar att sonen ändå drar slutsatsen att det betyder att han är dålig och inte kämpade tillräckligt. Därför behöver du samtidigt göra ditt bästa för att släta över just det outtalade budskapet: ”Man är bra på olika saker älskling. Du skall se att du klarar det nästa gång. Din syster har ju inte missat lika många lektioner som du så det är klart att det var enklare för henne.”
Alternativet, att inte uppmärksamma dotterns nya simmärken, är inte heller speciellt tilltalande. Inte skall väl hon behöva hålla inne med sin glädje bara för att hennes bror är ledsen?!
Det här är ett tydligt exempel på en situation när det underlättar för alla inblandade – både barn och föräldrar – om föräldrarna intresserar sig för barnens upplevelser, istället för att recensera dem (jag har skrivit mer om det här och här).
Om föräldern gör det kanske följande samtal utspelar sig med dottern:
– Men kolla, du tog två märken!
– Ja! Jag tog både Baddaren och Doppingen!
– Jag ser! Hur känns det?
– Jättekul. Jag känner mig stolt.
– Mm, det är en härlig känsla när man klarar något som man vill klara, eller hur?
– Ja.
Hade dottern varit lyckligare om föräldern istället hade utropat att hon var duktig? Hade hon känt sig mer värdefull? Jag tvivlar på det. Inte heller behöver dottern nu ägna tid åt att fundera över vad föräldern skulle tycka om hon inte tar några märken nästa gång. Om det händer skulle det ju bara bli ytterligare en erfarenhet att tillsammans reflektera kring.
Ordbytet med den besvikne sonen kanske skulle låta ungefär så här:
– Jag hatar simskolan! Jag vill aldrig gå hit igen.
– Du hade verkligen velat ta ett märke va?
– Ja! Du får faktiskt ge mig en glass när vi kommer hem så jag blir lite glad igen!
– Jag gissar att du känner dig rätt ledsen just nu och vill ha något att vara glad för?
– Ja. (Gråt)
– Jag hajjar. Det är riktigt trist när man inte klarar något som man verkligen, verkligen vill klara, eller hur?
– Ja.
– Mm, jag vet älskling…
Samtalspartner eller recensent? Vad vill du vara för dina barn?
—
Håller med men när ska man berömma? Eller ska man inte det alls?
Det finns inga ”ska”/”ska inte” tycker jag. Frågan är snarare vad du vill uppnå och hur du tror att du bäst gör det. Jag har skrivit mer om mina tankar om beröm här: http://petrakrantzlindgren.se/category/tema-duktig/ (flera artiklar, scrolla ner för att läsa alla)