”Men alltså, vissa saker säger man bara inte! Det måste ungarna helt enkelt lära sig. Jag har ingen lust att hålla på och dalta och lyssna på vad de känner. Man. Kallar. Inte. Andra. Människor. Fula. Saker. Punkt. Det får de helt enkelt bara lära sig och acceptera!” Ungefär så här har det låtit i mina kommentarsfältet på facebook och
Därför funkar det dåligt att ”säga till på skarpen” Läs blogginlägget »
Tänk dig en skolklass på utflykt. De kommer till en trappa. De måste gå uppför trappan för att komma till målet för utflykten. En flicka, Lisa, protesterar. Hon vill inte fortsätta. Läraren förklarar och lirkar med Lisa: ”Vi måste uppför den här trappan. Det är däruppe som vår samlingsplats ligger. Det är fint däruppe! Kom med nu, Lisa!” När Lisa
Öppet brev till de politiker som vill införa No Excuses-skolor Läs blogginlägget »
”Sverige måste kraftsamla mot stöket i klassrummen. För alldeles för många elever och lärare har skolan blivit en otrygg plats.” Det skrev skolminister Simona Mohamsson (L) på SvD Debatt häromdagen (28/10). Därför vill hon införa sk No Excuses-skolor i våra svenska utanförskapsområden. Tidigare har även Moderaterna meddelat att de vill införa den här typen av skolor (Aftonbladet 1/9). Men vad
Om alla elever jobbar bra under mattelektionen får klassen en guldstjärna. Om alla är tysta under genomgången får de en till. Och om de lyckas samla tio guldstjärnor på en vecka blir det popcorn och film på fredag. När den här typen av belöningssystem införs är det ofta för att främja studiero i klassrummet och schyssta relationer mellan eleverna. Tanken
Visste du att människors motivation kan minska av belöningar? Läs blogginlägget »
Var ska jag ens börja? Jag blir mest bara gråtfärdig av att läsa intervjun med skolminister Simona Mohamsson (L) i gårdagens DN. Mohamsson och Liberalerna vill alltså avskaffa elevers rätt till inflytande över undervisningen. – Vi har sett att vi inte har haft ordning i klassrummen och att det påverkar resultaten och också barnens trygghet. Det behövs en kulturförändring i
Alltså jösses… Mina tankar om skolminister Mohamssons senaste utspel Läs blogginlägget »
Ibland tror jag att vuxna som bestämmer över barn tittar på världen genom ett sugrör. Det kan nämligen underlätta att göra det. Man slipper se komplexa förhållanden. Man kan titta på en enda fråga åt gången och klura ut en lösning på den – utan att behöva beakta att den lösningen samtidigt skapar problem på andra områden. Då kan man
Att titta på världen genom ett sugrör Läs blogginlägget »
”Jag fattar att det inte är så bra att hota barn, men vad är det för fel med att muta?” Jag får ofta den här frågan när jag pratar om riskerna med just hot och mutor. De flesta håller med om att hot (”Gör din läxa annars får du ingen glass efter maten!”) är en kontrollerande metod som, om det
Varför är det fel att muta sitt barn? Läs blogginlägget »
”Men vad är det för fel på mutor? Jag mutar ofta mig själv för att få grejer gjorda!” För ett tag sedan delade jag ett klipp där jag bla nämnde att mutor är problematiskt att använda om vi vill att våra barn ska förstå vad som är viktigt för oss och sedan också vilja bidra till det. Jag fick ett
Det är skillnad på att muta sig själv och att muta någon annan! Läs blogginlägget »
Häromdagen delade jag ett klipp där jag pratar om sådant som vi föräldrar säger som riskerar att väcka skuld- och skamkänslor i våra barn. Ett par exempel: ”Nu har du gjort mig besviken””Du är lat””Du förtjänar inte att följa med på utflykten när du beter dig så här.” Men, frågade några följare, är det inte bra om barn känner skuld
Men är det inte bra om barn känner skuld och skam? Läs blogginlägget »
I slutet av augusti släpptes min nya bok, Kramar och ramar på bokförlaget Bonnier Fakta. Jag har fått en hel del frågor om den. Här har jag sammanställt frågor och svar, för dig som också undrar. Vad handlar boken om? Boken vänder sig till vuxna som vill ha en nära relation till barn och som vill att barn ska: –
Frågor och svar om min nya bok, Kramar och ramar Läs blogginlägget »
En av föräldraskapets stora utmaningar uppstår i mötet mellan barns behov av att bestämma över sig själva och deras otillräckliga förmågor att göra just det. För vi vill stötta våra barns utveckling. Samtidigt som vi också känner ett ansvar att skydda dem. Så hur sjutton ska man göra? Vad är egentligen bäst för barnen? I den här texten är det
Men vissa saker måste väl föräldrar ändå bestämma?! Läs blogginlägget »
Jag vill ha en nära relation till mitt barn och att mitt barn mår bra. Jag vill också att hon lär sig att uppföra sig på ett sätt som funkar i sociala sammanhang och att hon fattar att det är viktigt att ”tänka längre än näsan räcker” och att inte bara göra det som är kul, enkelt och lustfyllt i
Fyra tips för att skapa samhörighet i relationen till ett barn Läs blogginlägget »